Sofia, min dotter..

.. den första och enda. Hoppas, liksom Sofia och mamma, på en till i januari. 8o) Sofia kom till världen för snart 15 år sedan. Vi skulle gå och lägga oss på kvällen när vattnet gick.. det bokstavligen forsade ur mitt x.. Vi ringde min gravida syster och hennes man och bad dem komma över för att någon skulle vara hemma med mitt x son, Simon, som bodde hos oss då. När de kom hade vi packat klart och stuvade in oss i min lilla Toyota Tercel.. med tvåhjulsdrift på framhjulen.. halvcombi i guldmetalliclack.. min första bil. Bilen gick mycket bra motormässigt.. men karossen hade sett sina bästa dagar.. kärran prövades på skogsvägarna runt Ulfshyttan där jag arbetade på den här tiden. Det var härligt att sladda sig fram på orörda vintervägar, med ca 15 cm nysnö.. funderade ofta på vad bilarna som kom efter mig tänkte när de såg spåren efter en fyrhjulssladdande bil.. Nu fick bilen utföra sitt kanske viktigaste uppdrag.. transportera oss den drygt fyra mil långa vägen till Falu lasarett.. extra lång kändes den säkert för x1.. med värkar och smärtor.. jag satt bara och hoppades att vi skulle hinna fram i tid.. och det gjorde vi. Men Sofia hade bråttom ut.. Kom bara några timmar efter vattnet gått.. Fantastiskt att vara med och se ett av livets mirakel.. en födsel. Jag fick klippa navelsträngen.. på den lilla blodiga och smetiga tösen.. Tvättandet överlät jag åt sköterskorna.
Ja, nu har det snart gått femton år av Sofias liv. Hon har för det mesta varit en glad och go tjej, som alltsom oftast gått och trallat och sjungit.. Vilket varit både härligt och påfrestande.. Ibland vill man ju ha lite lugnt.. men det är ju härligt med sång och glädje. Sofia har under hela livet velat kunna saker innan hon visat det.. Tänker bl.a. på när hon i smyg ålade... kröp... tog sina första steg.. men så fort hon såg att vi kom ... slutade hon. Hon har nog kvar det där fortfarande.. att hon vill klara saker innan hon visar det för andra. Sofia har också gått igenom svåra perioder.. framför allt när hennes mamma och jag separerade och också när haft våra duster och tvister. Just nu känns det dock som att Sofia trivs bra med livet. Lite jobbigt i skolan ibland.. hon är ju tonåring också.. och det har ju sina gjädeämnen och sorger. Men hon är go´.. !! Hon går för övrigt på en musikallinje med mycket sång, musik, dans.. sånt som hon gillar. Sofia älskar att skriva också.. det är kul att ta del av hennes dikter, berättelser, noveller, blogg, m.m. Åren har runnit iväg snabbt.. tänk att hon snart är femton.. vem vet hur länge till hon bor hemma? Jag får passa på att njuta av tiden tills hon "överger" hmm.. sin far.. och gifter sig! Älskar dig Sofia! Lycka till med skolan.. JÄTTEKRAM från lilla pappsen.. =)